1652-05-16 [2]
De fyra sönernas vapen finns uppsatta i Kils kyrka.
Äktenskapet i romantiserad skildring enl. Strokirk: Kultur- och personhist. ant 1:
Rosenhaneska släkten var mäkta rik och förnäm, och det var därför en stor mesallians, då
Johan Göransson Rosenhanes yngsta dotter Märta förälskade sig i den simple ryttaren Tuve
Tuvesson Hökeflyckt. Berättelsen härom lyder i sin enkelhet sålunda:
På Kvarnstad i Småland fevde en adelsman vid namn Tuve Hökeflyckt. Han var gift
med Kristina Wädurhorn och hade med henne sex söner, alla krigsmän, och en dotter. Oaktat
Hökeflyckt så småningom tjänat sig upp till ryttmästare för ett kompani Nerikesryttare, var det
ej något överflöd av bröd på Kvarnstad, varför sönerna tidigt nog måste ut i världen för att
själva skaffa sig sådant. En syster till ryttmästaren var gift med Erik Silverarm, vars broder
Göran, adlad till Silverpatron, trädde i äktenskap med Märta Rosenhanes äldre syster Katarina.
I följd av denna äktenskapsförbindelse kom Hökeflyckts yngste son att vistas i det
Rosenhanska huset.
Unge Tuve var då endast simpel ryttare, men det som brast i rang, ersattes mer än väl
av hans hurtiga väsen och ståtliga utseende. Märtha Rosenhane hade så underliga blå ögon,
så skära kinder och så röda läppar. Och så blev de tolkar av den saga, som är evigt gammal
och städse lika ny. Björkarna, som pryda de gamla ättehögarna vid Nynäs, de hafva hört
Tuves och Märthas kärlekssaga berättas av den gamla eken på kullen mellan Nynäs och
Vinum-Kils gamla kyrka. Men släkten ROsenhane var rik och förnäm och ville je höra talas om
någon förbindelse mellan de två !
Tuve gick då ut i kriget 1630. Dessförinnan hade de dock, Tuve var nu 20 år och
Märtha 16, lovat varandra sin tro. I 13 år dröjde Tuve ute i Tyskland, men då han efter andra
slaget i Leipzig den 23 okt 1642, i vilket två av hans äldre bröder stupade och han sjölv
mycket utmärkte sig, hemkom till fosterbygden, var han försedd med ryttmästares fullmakt.
"Här hafven I mig åter", hälsade Tuve, då han steg inom dörren på Nynäs. Ingen mer
än Märtha kände igen Tufve i den skäggige, bistre krigaren. Hon spratt till vid ljudet av hans
röst, ilade i hans famn, såg in i hans ögon och gav honom en lång brinnande kyss.
"Vad gör du, barn ?" ljöd moderns, Karin Scheringsdotters allvarliga stämma. Och Märta
smög sig förlägen och rodnande åter bort till sin slända.
Tuve blev emmelertid hälsad välkommen, och Märthas broder, Gustaf Rosenhane,
moderns älsklingsbarn, talade så väl för honom och Märtha, att de fingo öppet trolova sig.
Men till giftermålet var ännu långt. Han måste dessförinnan förvärva ännu mera rykte, och han
återvände snart till kriget. Därifrån återkom han till Sverige först 1652, då bröllopet firades.
vid arvsskiftet efter Karin Scheringsdotter Arp, som avled 1654, föll Nynäs med
underlydande på Märtha och Tuve Hökeflyckts lott.
Märta Rosenhane.
Född 1614.
Död 1701-09-13 i Kila (S).
Johan Hökeflyckt.
Löjtnant.
Född 1653-09-29.
Död 1676-12-18.
Tuve Hökeflyckt.
Löjtnant.
Född 1655-02-06. [2]
Död 1679-05-05.
Gustaf Hökeflyckt.
Löjtnant.
Född 1657-06-12.
Död 1692-06-01 i Täby, Visnum (S). [2]
Carl Hökeflyckt.
Född 1660-11-24.
Död 1679-02-11.