Ansedel Hallsten Torleifsson

1272?-1345?

Riksråd, riddare och fogde .
Född omkring 1272 i Isle of Man, England.
Död omkring 1345 i Egge. [1]
Hallsten Torleifsson.
Född omkring 1272 i Isle of Man, England.
Död omkring 1345 i Egge. [1]
Riksråd, riddare och fogde .

f Torleif Haraldsson.
Född omkring 1228 i Isle of Man, England.
Död omkring 1290 i Skottland. [1]


ff Ragnvald (Don) Gudrödsson.
Född omkring 1207 i Isle of Man, England.
Död 1287 i Skarpösby, Alunda (C). [1]


fff Gudröd Ragnvaldsson.
Född omkring 1186 i Isle of Man, England.
Död omkring 1230 i Isle of Man, England.
Konung.

 
   
 

m Magnhild (Magni) Olofsdotter.
Född efter 1228 i Isle of Man, England.
Död efter 1300 i Trondheim, Norge.

   
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Bilden ovan visar Hallsten Torleifssons sigill från 1303. (Källa: Jämten 1969) Vid freden i Perth, Skottland, 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Hallstein Torleifsson till Norge och modern Maud säges ha följt efter 1292. Hallstein var i Nidaros 1303 som 'kongsmann' under kung Håkon VI (Magnus Lagabötes son). Där brukade han ön Manīs kungliga sigill, som togs i bruk som sigill för kungarna på Man omkring mitten av 1200-talet. Hallstein blev slagen till riddare och utnämnd till syssloman i Jämtland. I juli 1326 gav kung Magnus VII Eriksson av Norge-Sverige Hallstein och lagman Arne i uppdrag att undersöka klagomål framställda av ärkebiskop Olav i Uppsala. Olav hade jurisdikation över Jämtland trots att Jämtland på den tiden var en del av Norge. (Källa: G.V.C. Young 1986) P.A.Munch i 'Det norske folks historie' skriver i 1862 i forbindelse med diplomet av 1326 der Hallstein Thorleifson er nevnt som Sysselmann: 'Den her nevnte Hr. Hallstein var en af de gamle herrer fra Kong Haakons tid, der allerede i 1303 anvendtes som overordentlig kongelig Ombudsmand i Thrøndelagen, hvor han synes at have haft hjemme'. (s. 371). På s. 377 hvor Munch ramser opp sysselmennene, skriver han 'Hr. Hallstein Thorleifssøn, fra Trøndelagen' så der tar han ingen forbehold. (Källa: May Teistevoll) Fadern flyttade till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250. Är den senare uppgiften riktig så bör Hallsten vara född i Norge. (Egen sammanställning) Hallstein Torleivsson. Ridder. Død 1345. Historikeren Barney Young på Isle of Man vil ha det til at Halstein var sønn av Torleif Haraldsson og Magnhild, datter av Godred Magnusson, d 1275, konge av Suderøyene 1265-66. Han begrunner det med at ættevåpnet til denne ætten stammer fra kongehuset på Isle of Man, som førte et tilsvarende våpen. Young har også laget en hypotetisk stamtavle som viser Halstein Torleifssons ætt som opphav til de øvrige Skankeættene i Norden ('The three legs go to Scandinavia', og 'Fra Skanke-slektens historie', Isle of Man 1986). Barn etter Hallstein Torleivsson og ukjent ektefelle var: Johan Hallsteinsson, Nils Hallsteinsson och Thord i Almholte. (Källa: Kjell Høyer) FOGDENS UPPGIFTER. För att styra den del av Norge som Jämtland utgjorde, behövde den norske kungen en representant i landet. Från början kallades han sysselman eller fogde. Fogden var bosatt på Kungsgården på Frösön. Han uppträdde med mycken ståt. På sina resor åtföljdes han av ett stort följe för vilket bönderna fick hålla både skjuts och traktering. Fogden hade stor makt och myndighet, han tog upp skatt och förvaltade de kungliga egendomarna samt svarade för ordning och säkerhet i landet, ledde förhandlingarna på tinget och kungjorde dess beslut. Han ombesörjde utskrivning av krigsfolk och höll mönstring vid vapentingen. Inte sällan frestades han att missbruka sin ställning för egen fördel. Då han hade både skatteindrivning och rättsväsenet i sin hand, låg det nära till hands att utdöma högre böter, som han sedan stoppade i sin egen ficka. När fogden hade landskapet i förläning var faran för godtycke ännu större. (Källa: Hammerdals/Gåxsjö historia, Gunnar Englund) Öriket Mans vapen, som för övrigt är öns statsvapen än i dag, har i det norska medeltidsriket endast återfunnits hos Hallsten Torleifsson och hans son Nils Hallstensson. Detta har föranlett H. Hildebrand och N. Ahnlund att från mer allmänna utgångspunkter hålla någon form av samband mellan ön Man och de jämtländska vapeninnehavarna för troligt. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson) Magnus 'Barfot', 1073-1103, kung i Norge, använde samma vapen (de tre benen) som Hallsten Torleifsson. (Källa: G.V.C. Young) De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdes som höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del av denna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt inför mängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genom vapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)

Gifte och barn



Gift Sigrid Håkonsdotter. Född omkring 1281 i Skarpösby, Alunda (C).
Död före 1363 i Egge. [1]


Källor

  1. Björn Espell
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2024-08-27 med hjälp av Disgen version 8.2d.