Ansedel Magnus Eriksson

1316-1374

Konung.
Född 1316.
Död 1374.
Magnus Eriksson.
Född 1316.
Död 1374.
Konung.

f Erik Magnusson.

Död 1317 i Nyköping.
Hertig.


ff Magnus (Ladulås) Birgersson.
Född omkring 1240.
Död 1290.
Hertig, konung.


fff Birger (II) Jarl Magnusson.

Död 1266. [1]
Riksråd, jarl.

 
   
 
     
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Magnus valdes som 3-åring 1319 till kung av kung Birgers upproriska stormän. Under hans tidiga år vid makten sköttes styret av de svenska stormännen, och även Norge hörde till riket. kännetecknades av ekonomidk och kulturell uppblomstring. Hans ambitioner översteg emellertid rikets resurser. Det mesta gick sedan Magnus emot och det slutade med att stormännen lät kalla in Albrekt av Meklenburg. Albrekt kom över med en tysk krigshär, besegrade Magnus och utropade sig till konung 1364. I sex år satt Magnus fången på Stockholms Slott "i fattigdom och järnlänkarnas yttersta nöd". Sedan blev han fri och dog vid ett skeppsbrott vid noska kusten.

Gifte och barn



Gift Blanka (av Namur).

Håkan Magnusson. Konung.



Källor

  1. G. Molin släktbok
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2024-08-27 med hjälp av Disgen version 8.2d.