De fyra sönernas vapen finns uppsatta i Kils kyrka.Äktenskapet i romantiserad skildring enl. Strokirk: Kultur- och personhist. ant 1:
Rosenhaneska släkten var mäkta rik och förnäm, och det var därför en stor mesallians, då Johan Göransson Rosenhanes yngsta dotter Märta förälskade sig i den simple ryttaren Tuve Tuvesson Hökeflyckt. Berättelsen härom lyder i sin enkelhet sålunda:
På Kvarnstad i Småland fevde en adelsman vid namn Tuve Hökeflyckt. Han var gift med Kristina Wädurhorn och hade med henne sex söner, alla krigsmän, och en dotter. Oaktat Hökeflyckt så småningom tjänat sig upp till ryttmästare för ett kompani Nerikesryttare, var det ej något överflöd av bröd på Kvarnstad, varför sönerna tidigt nog måste ut i världen för att själva skaffa sig sådant. En syster till ryttmästaren var gift med Erik Silverarm, vars broder Göran, adlad till Silverpatron, trädde i äktenskap med Märta Rosenhanes äldre syster Katarina.I följd av denna äktenskapsförbindelse kom Hökeflyckts yngste son att vistas i det Rosenhanska huset.
Unge Tuve var då endast simpel ryttare, men det som brast i rang, ersattes mer än väl av hans hurtiga väsen och ståtliga utseende. Märtha Rosenhane hade så underliga blå ögon, så skära kinder och så röda läppar. Och så blev de tolkar av den saga, som är evigt gammal och städse lika ny. Björkarna, som pryda de gamla ättehögarna vid Nynäs, de hafva hört Tuves och Märthas kärlekssaga berättas av den gamla eken på kullen mellan Nynäs och Vinum-Kils gamla kyrka. Men släkten ROsenhane var rik och förnäm och ville je höra talas om någon förbindelse mellan de två !
Tuve gick då ut i kriget 1630. Dessförinnan hade de dock, Tuve var nu 20 år och Märtha 16, lovat varandra sin tro. I 13 år dröjde Tuve ute i Tyskland, men då han efter andra slaget i Leipzig den 23 okt 1642, i vilket två av hans äldre bröder stupade och han sjölv mycket utmärkte sig, hemkom till fosterbygden, var han försedd med ryttmästares fullmakt.
"Här hafven I mig åter", hälsade Tuve, då han steg inom dörren på Nynäs. Ingen mer än Märtha kände igen Tufve i den skäggige, bistre krigaren. Hon spratt till vid ljudet av hans röst, ilade i hans famn, såg in i hans ögon och gav honom en lång brinnande kyss.
"Vad gör du, barn ?" ljöd moderns, Karin Scheringsdotters allvarliga stämma. Och Märta smög sig förlägen och rodnande åter bort till sin slända.
Tuve blev emmelertid hälsad välkommen, och Märthas broder, Gustaf Rosenhane, moderns älsklingsbarn, talade så väl för honom och Märtha, att de fingo öppet trolova sig. Men till giftermålet var ännu långt. Han måste dessförinnan förvärva ännu mera rykte, och han återvände snart till kriget. Därifrån återkom han till Sverige först 1652, då bröllopet firades.
vid arvsskiftet efter Karin Scheringsdotter Arp, som avled 1654, föll Nynäs med underlydande på Märtha och Tuve Hökeflyckts lott.
Märta Rosenhane.
Född
1614.
Död
1701-09-13
i Kila (S).
