Gift
1852-09-29
i Färgelanda (P)
[20] .
Augusta Hammarin.
Född
1827-12-08
i Hagen, Ödeborg (P)
[21] .
Flyttade
1830
från Hagen, Färgelanda (P)
till Prästgården, Färgelanda (P)
[22] .
Inflyttad
vid giftermålet
1852
till Rubbestad, Ödeborg (P)
[23] .
Flyttade
vid giftemålet
1852
från Prästgården, Färgelanda (P)
till Rubbestad, Ödeborg (P)
[23] .
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Levde
kvar efter mannens död
1885
i Rännelanda (P)
[24] .
Flyttade
1890
från Rännelanda (P)
till Hofsten, Köla (S).
Flyttade
ett år senare
till Risäter, Nedre Ullerud (S)
[11] .
Sin ungdom tillbragte hon i Färgelanda, där fadern var kyrkoherde och prost.
Sedan hon 1852 ingått äktenskap med A.F.L. bosatta på Rubbestad, där alla deras tio barn är
födda, och sedan på Rennelanda.
Efter makens död år 1885 bodde hon med sina yngsta barn kvar på Rennelanda hos sonen
Sixten till år 1890.
Härifrån flyttade hon först till Lilla Halängen i Dalskog med sina döttrar Hildegard och Henny,
där de bodde ett år, och sedan till Dansbo i Dalskog.
Efter döttrarnas giftemål flyttade hon härifrån till Åmål, där hon i några år bodde tillsammans med
sin syster Laura Hammarin.
Sedan bosatt i Göteborg hos dottern Henny och mågen Paul Sieurlin. Därefter till dottern
Hildegard Sieurin i Ängelsberg.
År 1911 flyttade hon till Saltsjö - Storängen, där hon först någon tid bodde hos sonen
Ferdinand, varefter sonen Hjalmar skaffade henne ett eget hem på Storängen, där han för
hennes räkning hyrde en villa. Här bodde hon till sin död 2 augusti 1912.
Hon jordfästes i Backa kyrka, varefter hennes stoft fördes till Åmål. Här vilar hon vid sina systrar
Laura och Sofie Hammarins sida.
(Uppgifterna lämnade av Hildegard Sieurin f. Lundbohm och Sixten Lundbohm)
Död
1912-08-02
i Storängen, Saltsjöbaden (AB)
[25] .
Begravd
Norra Gamla kyrkogård, gravplats nr 166 Kv IV
i Åmål (P)
[11] .
Emelia Augusta Lundbohm.
Född
1853-07-30
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[26] .
Flyttade
1881-11-23
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Regineberg, Bäcke (P)
[27] .
Sin barndom och ungdom tillbragte hon dels i föräldrahemmet på Rubbestad, dels i Vänersborg
där hon genomgick Psilanderska flickpensionen.
Hon biträdde sin far med skrivgöromål och undervisade sina yngre syskon.
Död
1945-02-22
i Vindeln (AC)
[25] .
Begravd
i Vindeln (AC).
Johan Olof Hjalmar Lundbohm.
Född
1855-04-25
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[28] .
Disponent
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1884-12-24
från Rännelanda (P)
till Hedvig Eleonora (AB)
[4] .
Hjalmar Lundbohm anses vara Kiruna grundare. Hans grav ligger vid Kiruna kyrka. Kirunas
längsta gata heter Hjalmar Lundbohmsvägen. Stans gymnasium heter Hjalmar
Lundbohmsskolan.Olof Hjalmar Lundbohm föddes den 25 april 1855 i Dalsland. 1890
besökte han Kiruna för första gången. 1898 blev Hjalmar Lundbohm platschef för LKAB:s
gruvanläggning i Kiirunavaara. Hjalmar avled påskdagens morgon 1926. Hjalmar Lundbohms
bostad i Kiruna finns kvar.
Skolor: Högre Allm. läroverket i Vänersborg, sedan dåvarande Chalmerska Slöjdskolan i
Göteborg som kemist. Ingenjör. Genom A.G. Nathorst inriktades hans intresse på geologin och
han anställdes våren 1879 som extra geolog vid Sveriges Geologiska Undersökning. Han blev
1885 biträdande geolog och 1887 geolog.
År 1889 sändes HL. av den s.k. apatitkommisionen till Gällivare för att undersöka därvarande
apatitförekomster. Han åstadkom en klar och överskådlig redogörelse av traktens geologi.
Sommaren 1889 deltog han i en expedition till Kirunavaara fram till berget Loussavaara. Under
de kommande åren tog L. verksam del i malmbyggandets organisering och i utredningen om
malmtillgångarnas exploatering. Fick 1898 tjänstledighet från sin befattning vid SGU för att bli
chef för den då startade gruvindustrin i Kiruna, Loussavaara-Kirunavaara AB och tog sedan
1902 avsked från sin tjänst som geolog.
1891-92 hade han företagit en studieresa tilll Förenta Staterna. Där fick han impulser rörande
gruvhantering och lärde mycket beträffande ungdomens fostran och bildning, som han sedan
tillämpade i Kiruna.
1915 på sin 60-årsdag gjorde han själv en återblick: "Det fanns inga hus här, vi som kom för
att
ta prov av malmen bodde i små kåtor uppe på bergsslutningen. 1896 kom jag hit på allvar,
1898 beslöt staten att bygga järnväg, 1900 började man att bygga hus i samhället. 1903 var
järnvägen färdig och vi började skicka malm härifrån." Ända till 1900 kallades platsen
Luossajärvi, men då fastställdes namnet Kiruna. 1903 övertogs malmfälten av
Grängesbergsbolaget.
Under åren 1909-22 var L. styrelseledamot i TGO och tillhörde LKAB:s styrelse sedan 1901.
Från maj 1903 till utgången av 1920 var han också disponent för Tuollavaara.
Samhällsbyggandet och de sociala frågorna intresserade L. mycket. Han hade ett levande
intresse för människorna och deras förhållanden. En gruvarbetare och ledande kommunalman i
Kiruna säger: "Som arbetsgivarrepresentant var han långt före sin tid och hade en
framtidsblick
som få".
Han var livligt intresserad av undervisningsfrågor och ägnade skolväsendet den största
omsorg. 1900 startades den första skolan i Kiruna och 1905 påbyggdes den med en högre
folkskola. Den omarbetades senare och fick tre avdelningar, en teoretisk och två praktiska
År 1905 bildades också en teknisk aftonskola.
L. intog en ledande ställning vid handläggningen av lappmarksfrågorna, och lapparne
hade i honom en mäktig beskyddare, som de kunde vända sig till i de minsta ärenden. De
kallade honom "tisponentti" eller " locköga". Han utgav och bekostade en serie "Lapparne
och deras land" vars första del utgjordes av Johan Turis "nuittakus samid birra" under
medverkan av Emilie-Demant Hatt. Övriga skrifter i samma serie voro "Med lapparne i
Höjfjeldet" av Emilia-Demant Hatt, "Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark" av Torsten
Kolmodin, "Som gäst hos fjällfolket" av Karl-Erik Forslund, "Västerbottenslapparna" av Sigrid
Drake, "Lappish Texts" av Johan Turi och Per Turi, "Kåtornas folk" av Ester Blenda
Nordström, "Ved Ilden" av Emilia-Demant Hatt.
Han understödde vetenskaplig och teknisk forskning och hade ett levande
konstintresse. Han räknade som sina nära vänner konstnärer huvudsakligen ur
Konstnärsförbundets krets. Han gav dem en mängd uppdrag, bl a vid uppförandet av Kiruna
kyrka ritad av Gustav Wickman (ett i sitt slag unikt verk) med altartavla av Prins Eugen och
skulptural utsmyckning av Christian Eriksson. Hans konstsamling omfattade verk av Per
Hasselberg, Christian Eriksson, Herman Norrman, Zorn, Liljefors, Prins Eugen, Carl
Wilhelmson,
Albert Engström m fl. Vid Linnéjubileet 1907 promoverades L. till hedersdoktor i Uppsala.
Under åren 1917 och 1918 vistades han i Förenta Staterna på statligt uppdrag för att
förhandla
om ett handelsavtal. Han lyckades därvid också utverka att en båtslast med livsmedel sändes
till Kiruna, vilket var av stor betydelse för samhällets försörjning i krigets slutskede. År 1919
företog han ännu en resa till USA för att föra förhandlingar om malmförsäljning.
Försommaren 1920 gjorde han en resa i Spanien tillsammans med Christian Eriksson.
Hösten 1920 lämnade L. Kiruna och tog avsked från sin tjänst som disponent. Han blev
K.m.St.K.VO.
Senare under hösten företog han en resa till Nösseberg och bodde sedan med årliga besök på
Nösseberg - hos sin broder landsfiskalen Sixten Lundbohm i Fritsla tilll sin död där den 4 april
1926. Hans jordfästning ägde rum i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm och gravsättning på
kyrkogården i Kiruna den 12 april. Hans stoft flyttades 1929 till en särskild gravplats invid
Kiruna
kyrka, på vilken restes en sten huggen av Christian Eriksson med L:s bild i relief och följande
inskription:, författad av Albert Engström.
ÅT HJALMAR LUNDBOHM
MANNEN AV MEDBORGARDYGD MÄNNISKOVÄNNEN SKÖNHETSÄLSKAREN
F. 1855 D. 1926
TILL FOSTERLANDETS BÅTNAD BLOTTADE HAN BÄRGETS SKATTER OCH SKAPADE
STADEN
På hundraårsdagen av hans födelse avtäcktes en minnestavla över honom på
fädernesgården
Rubbestad.
Enligt Ellis Island Records besökte han USA fyra gånger. 24 jun 1983, 12 mar 1909, 22 sep
1917 och29 jan 1919.
Död
1926-04-04
i Fritsla Hansagård Slättäng, Fritsla (P)
[29] .
Begravd
i Kiruna, se Jukkasjärvi (BD)
[29] .
Sixten Elis Augustin Lundbohm.
Född
1857-02-28
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[30] .
Landsfiskal
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Renland, Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1902-11-27
från Renland, Rännelanda (P)
till Tångelanda, Högsäter (P)
[31] .
Flyttade
1905-12-01
från Tångelanda, Högsäter (P)
till Fritsla Hansagård Slättäng, Fritsla (P)
[32] .
Genomgick 5 klasser vid Vänersborgs högre elementarläroverk. Därefter en termins
privatläsning av språk och bokföring.
1873 hos Elis Skogsström på Bergs egendom i Småland för lantbruksstudier.
1875-77 anställning vid Slottsmöllans klädesfabrik i Halmstad såsom kontorist.
1877-78 på Rubbestad coh Rennelanda som lantbrukare. Avlade 5/11 1878
Länsmansexamen i Vänersborg.
1878-82 biträdande kronolänsman hos kronolänsmannen P. Stockman, Sundals
härads norra distrikt. Exerci 14 dagar under vardera av åren 1878 och 79.
1882-85 tf länsman i Valbo härads norra distrikt.
Den 16 juni 1885 utnämnd till kronolänsman i Valbo härads norra distrikt efter sin
far.
Bosatt på och brukade länsmansbostället Rennelanda.
Gift den 29 sept 1890 med sin kusin Thekla Lundbom.
Flyttade 1902 till Tångelanda där han köpte och tillbyggde lägenheten Bergbacken.
Sökte och erhöll 5 juli 1905 transport till Marks härads östra distrikt. Flyttade med sin familj
hösten 1905 till Fritsla, Marks härad. Köpte lägenheten Slåttäng.
29/8 1916 förordnad till landsfiskal i Södra Älvsborgs län.
1 jan 1918 förordnad till landsfiskal i Kinna distrikt, i vilken tjänst han kvarstod till den 1 juli
år
1922 då han avgick från tjänsten med pension.
Bl a offentliga och kommunala uppdrag:
Inköp till staten av Kopparfjäll på Dal vid dess läggande under Skogsstaden.
Länsombud vid överläggningar angående Inlandsbanan.
Ordf i styrelsen för Marks Bank från dess bildande till dess försäljning.
Kommunalnämnden i Fritsla s:n ordf. från år 1917.
Kommunalfullmäktiges i Fritsla s:n ordf. från 1918 till och med 1928, då han avsade sig
uppdraget.
Under många år och ända till sin död ordf. i Marks härads tingshusstyrelse.
Mångårigt ombud för försäkringsaktiebolagen Hansa och Thule.
Ordf i Örby och Kinna taxeringsnämnder.
Död i Fritsla den 16 juli 1939. Jordfäst i Fritsla kyrka 21/7, varefter han stoft brändes i
krematoriet i Göteborg och urnan nedsattes i familjegraven på Högsäters kyrkogård.
Död
1939-07-16
i Fritsla Hansagård Slättäng, Fritsla (P)
[25] .
Begravd
i Högsäter (P).
Hildegard Johanna Elisabeth Lundbohm.
Född
1859-01-29
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[33] .
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1894-11-20
från Renland, Rännelanda (P)
till Idala, Dalskog (P)
[34] .
Flyttade
1906-12-08
från Idala, Dalskog (P)
till Ängelsberg, Västervåla (U)
[35] .
Flyttade
1910-06-28
från Ängelsberg, Västervåla (U)
till Kloten, Ramsberg (T)
[36] .
Flyttade
1913-12-12
från Kloten, Ramsberg (T)
till Nacka (AB)
[37] .
Flyttade
1915-03-05
från Nacka (AB)
till South Carolina, USA
[38] .
Flyttade
omkring 1916-03..
från South Carolina, USA
till Worchester
[11] .
Flyttade
omkring 1920-11..
från Worchester
till Paris
[11] .
Flyttade
1923-07-03
från Alingsås (P)
till Paris
[39] .
Flyttade
1924-09-11
från Alingsås landsförs (P)
till Partille kbfd (O)
[40] .
Flyttade
1925-11-20
från Partille kbfd (O)
till Matteus (AB)
[41] .
Sin barndom tillbringade hon dels i föräldrahemmet på Rubbestad och dels i Vänersborg, där
hon från 9 till 13 års ålder gick i skola, först i fru Psilanders pension och sedan i fröknarna
sydows privatskola.
Sedan skötte hon under något år poststationen på Rennelanda.
Hon hade 1869-1871 plats hos skogsförvaltare Wallmark i Bergvik i Jämtland. År 1882 flyttade
hon med sina föräldrar till Rennelanda och var kvar där i åtta år till 1890, men hade dock under
denna tid plats ett år hos godsägare Ljungström på Lilledal på Dal.
Flyttade 1890 jämte sin moder (som var änka sedan 1885) och sin syster Henny till Lilla
Halängen i Dalskog, där de bodde ett par år, och varifrån de flyttade till Dansbo i Dalskog.
Hon förlovade sig under denna tid med sin blivande make Pehr Sieurin.
Hon hade plats som retuschös hos fotograf Dahllöf i Stockholm under två år, varefter hon på
Regineberg den 29 september 1894 ingick äktenskap.Följde med familj sin make till USA 1915
(se denne), därefter till Frankrike. Åter till Sverige 1923. Maken Pehr hade 1929 åter flyttat till
Paris. Hildegard och dottern Märta var sedan bosatta i Stockholm fram till 1933, då Märta
förflyttades till Jönköping och dit Hildegard kom efter ett par månader.
Hildegard hade en tid dessförinnan fått hjärnblödning och fick i detta sammanhang mycket stöd
av Märtas blivande make Thorvald Flodén.
(Uppgifter ursprungligen till sin huvuddel lämnade av Hildegard själv, men har i början av åren
1987 och 1988 kompletterats av Märta Flodén).
Död
1934-01-12
i Jönköpings Sofia (F)
[25] .
Begravd
i Gamla kyrkogården, Örgryte (O).
Elis Wilhelm Natael Lundbohm.
Född
1862-03-07
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[42] .
Länsman
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1893-09-25
från Renland, Rännelanda (P)
till By (S)
[43] .
Flyttade
1894-12-07
från By (S)
till Renland, Rännelanda (P)
[44] .
Flyttade
1900-11-12
från Bärby, Högsäter (P)
till Sölje, Stavnäs (S)
[45] .
Flyttade
1904-10-14
från Sölje, Stavnäs (S)
till Nygård, Hjo landsförs (R)
[46] .
Flyttade
1907-10-26
från Nygård, Hjo landsförs (R)
till Ugglum, Partille kbfd (O)
[47] .
Flyttade
1908-05-11
från Ugglum, Partille kbfd (O)
till Ölslanda Skattegård, Lerum (P)
[48] .
Bosatt i Munkedal (enl Svensk Släktkalender).
Biografi ur Lundbohms släktbok:
Skola: Först Elementarläroverket i Uddevalla, och sedan några klasser i Vänersborgs högre
elementarläroverk. Hos Elis Skogström på Berg i Småland för Lantbruksstudier. Biträde på
länsmanskontor bl a hos länsman Odencrantz i Bollebygd i Västergötland och sedemera hos
brodern Sixten på Rännelanda (omkring 1895). Därifrån kom han till Säffle i Värmland, där han
tjänstgjorde som tf länsman. Arrenderade omkr. 1898 Bärby i Högsäters socken på Dal och
gifte sig i Säffle.
Efter att ha bott något eller några år på Bärby, flyttade makarna till Sölje i Värmland,
vilken egendom Elis arrenderade av Billeruds AB. Ägde sedan egendomen Nygård nära Hjo
och därefter Ölslanda vid Lerum, Älvsborgs län. Elis L. dog i Göteborg 1909 efter
genomgången hjärnoperation.
(Uppgifterna av Hildegard Sieurin f. Lundbohm och Sixten Lundbohm)
Död
1909
i Ölslanda Skattegård, Lerum (P)
[49] .
Henny Mathilda Adeline Lundbohm.
Född
1863-12-15
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[50] .
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
vidare efter ett år till
till Risäter, Nedre Ullerud (S)
[11] .
Flyttade
1893-11-24
från Renland, Rännelanda (P)
till Göteborgs Masthugg (O)
[44] .
Flyttade
1893-04-24
från Renland, Rännelanda (P)
till Göteborgs Masthugg (O).
Skola: Elementarläroverket för flickor i Uddevalla.
Hade plats som biträde hos kronofogde Lindedahl i Borås. Flyttade år 1890 jämte sin mor och
sin system Hildegard till Lilla Halsäng i Dalskog, varifrån de flyttade till Dansbo i Dalskog.
Enligt uppgift av dottern Ingrid Hallin i Skara bodde Henny efter Pauls död hos Ingrid och
hennes familj.
Död
1952-03-01
i Skara domkyrkoförs (R)
[51] .
Begravd
i Gamla kyrkogården, Örgryte (O).
August Ferdinand Lundbohm.
Direktör
Född
1867-02-13
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[52] .
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1895-01-07
från Renland, Rännelanda (P)
till Stockholm
[43] .
Undervisades i hemmet av informator.
Handelsbiträde hos handlanden Gerle på Nösund i Bohuslän och hos handl Andersson i
Mellerud på Dal.
Han reste till Tyskland, där han vistades några år, bl a i Hamburg, där han hade
affärsanställning. I Tyskland träffade han först sin blivande hustru.
Kom sedan till Stockholm och etablerade sig som affärsman. Startade en cykelfirma, AB A F
Lundbohm & Co, vilken firma dock upphörde efter en tid. Han grundade sedan en
automatfabrik, AB Svenska Automatfabriken, och gjorde en betydande insats. Firman gick
till
en början utmärkt, men genom förändrade konjunkturer kom firman på obestånd. Den
ombildades till Nya AB svenska Automatfabriken, men även detta företag upphörde så
småningom. Han blev omkr. 1918 direktör för Magnus Liljebladh AB i Stockholm, en
engrosfirma i järnmanufaktur.
Redan tidigare hade han byggt en villa i Storängen (Saltsjöbaden), vilken han bebodde till
sin
död. Han var en av stiftarna av och kassör i Dalslands GIlle i Stockholm. Han drabbades
omkr
1924 av ett slaganfall, från vilket han aldrig hämtade sig, och dog på Storängen år 1927.
Han
ligger begravd på Nacka kyrkogård.
Död
1927-02-13
i Storängen, Saltsjöbaden (AB)
[25] .
Begravd
i Nacka (AB).
Otto Carl Thorvald Lundbohm.
Ingenjör
Född
1868-12-18
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[53] .
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1888-07-31
från Rännelanda (P)
till USA
[24] .
Barndom i Rubbestad och Rännelanda. Undervisades i hemmet av informator.
Vid ett par års ålder råkade han ut för en svår olyckshändelse i det att han själpte över sig en
kokande kaffekittel, vilket för hela hans liv vanställde hans ansikte.
Kom som ung till Graversfors, där han arbetade vid stenindustrin.
Reste 1889 till Amerika där han bl a sysslade med stenhuggeri, vilket yrke han behärskade.
Han stannade i Amerika ca 5 år.
Sedan till Hangö i Finland, där han ävenledes arbetade i stenindustrin.
Sedemera hos brodern Ferdinand i AB Svenska Automatfabriken som verkstadsingenjör. Han
råkade ut för en ny olyckshändelse då han fick sin högra armbåge krossad mellan två mötande
färjor.
Reste omkring 1910 ånyo till USA. Bosatt i Chicago.
Arbetade för att införa automater och inrättade sådana. Hade sedan tillfälliga arbeten.
Död på Illinois Meonic Hospital i Chicago.
Död
1929-02-27
i Chicago, IL, USA
[11] .
Birger Henning Lundbohm.
Född
1871-07-29
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[11] .
Ingenjör
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1889-07-17
från Rännelanda (P)
till USA
[24] .
Undervisades av informator i hemmet först på Rubbestad, och sedan på Rännelanda. Gick
även någon tid på skola i Åmål.
Reste vid 18 års ålder till USA (1889) där han sedan varit bosatt.
Erecting engineer hos Allis Chalmers Manufacturing Co, West Allis nära Milwaukee. Bosatt i
Milwaukee, Wisconsin.
Besökte Sverige 1909 och 1936.
Död
1938-03-11
i Milwaukee
[11] .
Gustaf Brynolf (Ali) Lundbohm.
Född
1873-10-25
i Rubbestad, Ödeborg (P)
[54] .
Järnhandlare
Flyttade
1882-10-13
från Rubbestad, Ödeborg (P)
till Rännelanda (P)
[4] .
Flyttade
1892-05-24
från Renland, Rännelanda (P)
till Lübeck
[43] .
Flyttade
1893-04-29
från Lübeck
till Eskilstuna (D)
[55] .
Flyttade
1905-08-26
från Eskilstuna (D)
till Gävle Heliga Trefaldighet (X)
[56] .
Levde
1912
i Nygatan 15, Gävle Heliga Trefaldighet (X)
[57] .
Bosatt i Gävle. Innehavare av Eskilstunaboden. Drabbades av polio och tillbringade långa
tider av sina senare levnadsår i Tyskland för rehabilitering. Efter hans död gick
Eskilstunaboden ur familjens händer.
(ref barnbarn Ali Lundbohm)
Undervisades av informator och gick sedan i skola i Åmål.
Ett år i Lübeck i Tyskland som clerc.
Fick därefter plats som bokhållare i en trävarufirma i Eskilstuna. Sedan elva år som bokhållare i
Eskilstuna Järnmanufaktur AB.
1905 -1917 direktör för Automat AB Gevalia i Gävle, där han alltsedan varit bosatt.
1913 övertog han Eskilstunaboden (järnaffär) i Gävle.
Han drabbades 1917 av en hjärnblödning. Besökte i olika repriser Tyskland och Danmark för
att vinna bättring. Han var under senare åren av sitt liv oförmögen till arbete.
Dödsruna, oident tidning:
" Järnhandlare Gustaf B. Lundbohm i Gävle har avlidit, 55 år gammal.
Lundbohm var född i Ödeborg i Dalsland. Efter skolgång och ett års vistelse i Tyskland blev
han anställd i Eskilstuna järnmanufakturaktiebolag i Eskilstuna. Därifrån kom han till Gävle
såsom direktör i Gefle automataktiebolag. År 1913 övertog han Eskilstunaboden där, vilken
han sedan dess har innehaft. Han var en av instiftarna till Odd Fellow-logen Gefleborg.
Närmast sörjande är maka, född Lagerstedt, och två söner, av vilka den ene är verksam i
firman.
Död
1929-03-18
i Gävle Heliga Trefaldighet (X)
[51] .
Begravd
i Gävle gamla kyrkogård.
|
|