Ansedel Augusta Hammarin

1827-1912

Född 1827-12-08 i Hagen, Ödeborg (P) [1] .
Flyttade 1830 från Hagen, Färgelanda (P) till Prästgården, Färgelanda (P) [2] .
Inflyttad vid giftermålet 1852 till Rubbestad, Ödeborg (P) [3] .
Flyttade vid giftemålet 1852 från Prästgården, Färgelanda (P) till Rubbestad, Ödeborg (P) [3] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Levde kvar efter mannens död 1885 i Rännelanda (P) [5] .
Flyttade 1890 från Rännelanda (P) till Hofsten, Köla (S).
Flyttade ett år senare till Risäter, Nedre Ullerud (S) [6] .
Sin ungdom tillbragte hon i Färgelanda, där fadern var kyrkoherde och prost. Sedan hon 1852 ingått äktenskap med A.F.L. bosatta på Rubbestad, där alla deras tio barn är födda, och sedan på Rennelanda. Efter makens död år 1885 bodde hon med sina yngsta barn kvar på Rennelanda hos sonen Sixten till år 1890. Härifrån flyttade hon först till Lilla Halängen i Dalskog med sina döttrar Hildegard och Henny, där de bodde ett år, och sedan till Dansbo i Dalskog. Efter döttrarnas giftemål flyttade hon härifrån till Åmål, där hon i några år bodde tillsammans med sin syster Laura Hammarin. Sedan bosatt i Göteborg hos dottern Henny och mågen Paul Sieurlin. Därefter till dottern Hildegard Sieurin i Ängelsberg. År 1911 flyttade hon till Saltsjö - Storängen, där hon först någon tid bodde hos sonen Ferdinand, varefter sonen Hjalmar skaffade henne ett eget hem på Storängen, där han för hennes räkning hyrde en villa. Här bodde hon till sin död 2 augusti 1912. Hon jordfästes i Backa kyrka, varefter hennes stoft fördes till Åmål. Här vilar hon vid sina systrar Laura och Sofie Hammarins sida. (Uppgifterna lämnade av Hildegard Sieurin f. Lundbohm och Sixten Lundbohm)
Död 1912-08-02 i Storängen, Saltsjöbaden (AB) [7] .
Begravd Norra Gamla kyrkogård, gravplats nr 166 Kv IV i Åmål (P) [6] .

Augusta Hammarin
Född 1827-12-08 i Hagen, Ödeborg (P) [1] .
Död 1912-08-02 i Storängen, Saltsjöbaden (AB) [7] .

F Johan Hammarin.
Född 1786-01-05 i Karlstad [6] .
Död 1850-08-26 i Färgelanda (P) [8] .
Prost


FF Lars Larsson.
Född omkring 1739.
Död 1787-02-08 i Karlstad [9] .
Tornväktare

 
 

FM Ingrid Eriksdotter.
Född omkring 1849.
Död 1800-09-12 i Karlstad [10] .

 
 

M Lisa Cajsa Svanér.
Född 1786-02-20 i Olserud, Botilsäter (S) [11] .
Död 1868-06-09 i Bodane, Tösse med Tydje (P) [12] .


MF Anders Svanér.
Född 1746-10-15 i Gräsmarken, Gräsmark (S) [6] .
Död 1810-05-05 i Evensäter, Färgelanda (P) [13] .
Comminister


MFF Lars Ersson.


Bonde


MFM Lisa Andersdotter.




MM Gunilla Andersdotter.
Född 1747-03-20 i Tryneviken, Svanskog (S) [14] .
Död 1802-03-17 i Evensäter, Färgelanda (P) [6] .


MMF Anders Nilsson.
Född 1710 i Svanskog (S) [6] .
Död 1761-12-19 i Tryneviken, Svanskog (S) [6] .
Bonde


MMM Karin Nilsdotter.
Född omkring 1718 [6] .
Död 1799-11-20 i Tryneviken, Svanskog (S) [6] .


Levnadsbeskrivning

Född 1827-12-08 i Hagen, Ödeborg (P) [1] .
Flyttade 1830 från Hagen, Färgelanda (P) till Prästgården, Färgelanda (P) [2] .
Inflyttad vid giftermålet 1852 till Rubbestad, Ödeborg (P) [3] .
Flyttade vid giftemålet 1852 från Prästgården, Färgelanda (P) till Rubbestad, Ödeborg (P) [3] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Levde kvar efter mannens död 1885 i Rännelanda (P) [5] .
Flyttade 1890 från Rännelanda (P) till Hofsten, Köla (S).
Flyttade ett år senare till Risäter, Nedre Ullerud (S) [6] .
Sin ungdom tillbragte hon i Färgelanda, där fadern var kyrkoherde och prost. Sedan hon 1852 ingått äktenskap med A.F.L. bosatta på Rubbestad, där alla deras tio barn är födda, och sedan på Rennelanda. Efter makens död år 1885 bodde hon med sina yngsta barn kvar på Rennelanda hos sonen Sixten till år 1890. Härifrån flyttade hon först till Lilla Halängen i Dalskog med sina döttrar Hildegard och Henny, där de bodde ett år, och sedan till Dansbo i Dalskog. Efter döttrarnas giftemål flyttade hon härifrån till Åmål, där hon i några år bodde tillsammans med sin syster Laura Hammarin. Sedan bosatt i Göteborg hos dottern Henny och mågen Paul Sieurlin. Därefter till dottern Hildegard Sieurin i Ängelsberg. År 1911 flyttade hon till Saltsjö - Storängen, där hon först någon tid bodde hos sonen Ferdinand, varefter sonen Hjalmar skaffade henne ett eget hem på Storängen, där han för hennes räkning hyrde en villa. Här bodde hon till sin död 2 augusti 1912. Hon jordfästes i Backa kyrka, varefter hennes stoft fördes till Åmål. Här vilar hon vid sina systrar Laura och Sofie Hammarins sida. (Uppgifterna lämnade av Hildegard Sieurin f. Lundbohm och Sixten Lundbohm)
Död 1912-08-02 i Storängen, Saltsjöbaden (AB) [7] .
Begravd Norra Gamla kyrkogård, gravplats nr 166 Kv IV i Åmål (P) [6] .


Gifte och barn


Gift 1852-09-29 i Färgelanda (P) [15] .

August Ferdinand Lundbohm. Född 1818-12-10 i Nedre Hellesäter, Krokstad (O) [16] .
Flyttade mellan 1826 och 1829 till Bodilsröd, Krokstad (O) [17] .
Flyttade 1835-03-05 från Bodilsröd, Krokstad (O) till Dalsland [18] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Kronolänsman
Såsom ung var han en tid biträde hos sin broder Fredrik Vilhelm L. , när denne tjänstgjorde som länsman i Sundals fögderi. Han utnämndes till länsman i Valbo härads södra distrikt på Dal år 1842. Han ägde och brukade 1/ mtl. Rubbbestad och 1/8 mtl. Mosstorpet, båda i Ödetorps socken. År 1872 eller 1873 sökte och erhöll han transport till Valbo härads norra distrikt, men bodde kvar på Rubbestad. Han drabbades några år därefter av ett slaganfall och flyttade till Rennelanda länsmansboställe i Valbo härads norra distrikt. De sista sex à sju åren av hans tjänstetid uppehölls tjänsten genom vikarie, de sista tre à fyra åren av sonen Sixten L. Han avgick med pension från sin tjänst år 1885 och dog den 20 augusti samma år. Han ligger begravd på Rännelanda kyrkogård. Han var en dugande tjänsteman och förvärvade sig stort förtroende. Dessutom var han en synnerligen intresserad och god lantbrukare, som skötte sina gårdar mönstergillt samt uppförde mycket präktiga byggnader. (Uppgivet av sonen Sixten L.)
Död 1885-08-20 i Rännelanda (P) [19] .
Begravd i Rännelanda (P).


Emelia Augusta Lundbohm. Född 1853-07-30 i Rubbestad, Ödeborg (P) [20] .
Flyttade 1881-11-23 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Regineberg, Bäcke (P) [21] .
Sin barndom och ungdom tillbragte hon dels i föräldrahemmet på Rubbestad, dels i Vänersborg där hon genomgick Psilanderska flickpensionen. Hon biträdde sin far med skrivgöromål och undervisade sina yngre syskon.
Död 1945-02-22 i Vindeln (AC) [7] .
Begravd i Vindeln (AC).

Johan Olof Hjalmar Lundbohm. Född 1855-04-25 i Rubbestad, Ödeborg (P) [22] .
Disponent
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1884-12-24 från Rännelanda (P) till Hedvig Eleonora (AB) [4] .
Hjalmar Lundbohm anses vara Kiruna grundare. Hans grav ligger vid Kiruna kyrka. Kirunas längsta gata heter Hjalmar Lundbohmsvägen. Stans gymnasium heter Hjalmar Lundbohmsskolan.Olof Hjalmar Lundbohm föddes den 25 april 1855 i Dalsland. 1890 besökte han Kiruna för första gången. 1898 blev Hjalmar Lundbohm platschef för LKAB:s gruvanläggning i Kiirunavaara. Hjalmar avled påskdagens morgon 1926. Hjalmar Lundbohms bostad i Kiruna finns kvar.
Skolor: Högre Allm. läroverket i Vänersborg, sedan dåvarande Chalmerska Slöjdskolan i Göteborg som kemist. Ingenjör. Genom A.G. Nathorst inriktades hans intresse på geologin och han anställdes våren 1879 som extra geolog vid Sveriges Geologiska Undersökning. Han blev 1885 biträdande geolog och 1887 geolog. År 1889 sändes HL. av den s.k. apatitkommisionen till Gällivare för att undersöka därvarande apatitförekomster. Han åstadkom en klar och överskådlig redogörelse av traktens geologi. Sommaren 1889 deltog han i en expedition till Kirunavaara fram till berget Loussavaara. Under de kommande åren tog L. verksam del i malmbyggandets organisering och i utredningen om malmtillgångarnas exploatering. Fick 1898 tjänstledighet från sin befattning vid SGU för att bli chef för den då startade gruvindustrin i Kiruna, Loussavaara-Kirunavaara AB och tog sedan 1902 avsked från sin tjänst som geolog. 1891-92 hade han företagit en studieresa tilll Förenta Staterna. Där fick han impulser rörande gruvhantering och lärde mycket beträffande ungdomens fostran och bildning, som han sedan tillämpade i Kiruna.
1915 på sin 60-årsdag gjorde han själv en återblick: "Det fanns inga hus här, vi som kom för att ta prov av malmen bodde i små kåtor uppe på bergsslutningen. 1896 kom jag hit på allvar, 1898 beslöt staten att bygga järnväg, 1900 började man att bygga hus i samhället. 1903 var järnvägen färdig och vi började skicka malm härifrån." Ända till 1900 kallades platsen Luossajärvi, men då fastställdes namnet Kiruna. 1903 övertogs malmfälten av Grängesbergsbolaget. Under åren 1909-22 var L. styrelseledamot i TGO och tillhörde LKAB:s styrelse sedan 1901. Från maj 1903 till utgången av 1920 var han också disponent för Tuollavaara. Samhällsbyggandet och de sociala frågorna intresserade L. mycket. Han hade ett levande intresse för människorna och deras förhållanden. En gruvarbetare och ledande kommunalman i Kiruna säger: "Som arbetsgivarrepresentant var han långt före sin tid och hade en framtidsblick som få".
Han var livligt intresserad av undervisningsfrågor och ägnade skolväsendet den största omsorg. 1900 startades den första skolan i Kiruna och 1905 påbyggdes den med en högre folkskola. Den omarbetades senare och fick tre avdelningar, en teoretisk och två praktiska År 1905 bildades också en teknisk aftonskola.
L. intog en ledande ställning vid handläggningen av lappmarksfrågorna, och lapparne hade i honom en mäktig beskyddare, som de kunde vända sig till i de minsta ärenden. De kallade honom "tisponentti" eller " locköga". Han utgav och bekostade en serie "Lapparne och deras land" vars första del utgjordes av Johan Turis "nuittakus samid birra" under medverkan av Emilie-Demant Hatt. Övriga skrifter i samma serie voro "Med lapparne i Höjfjeldet" av Emilia-Demant Hatt, "Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark" av Torsten Kolmodin, "Som gäst hos fjällfolket" av Karl-Erik Forslund, "Västerbottenslapparna" av Sigrid Drake, "Lappish Texts" av Johan Turi och Per Turi, "Kåtornas folk" av Ester Blenda Nordström, "Ved Ilden" av Emilia-Demant Hatt.
Han understödde vetenskaplig och teknisk forskning och hade ett levande konstintresse. Han räknade som sina nära vänner konstnärer huvudsakligen ur Konstnärsförbundets krets. Han gav dem en mängd uppdrag, bl a vid uppförandet av Kiruna kyrka ritad av Gustav Wickman (ett i sitt slag unikt verk) med altartavla av Prins Eugen och skulptural utsmyckning av Christian Eriksson. Hans konstsamling omfattade verk av Per Hasselberg, Christian Eriksson, Herman Norrman, Zorn, Liljefors, Prins Eugen, Carl Wilhelmson, Albert Engström m fl. Vid Linnéjubileet 1907 promoverades L. till hedersdoktor i Uppsala. Under åren 1917 och 1918 vistades han i Förenta Staterna på statligt uppdrag för att förhandla om ett handelsavtal. Han lyckades därvid också utverka att en båtslast med livsmedel sändes till Kiruna, vilket var av stor betydelse för samhällets försörjning i krigets slutskede. År 1919 företog han ännu en resa till USA för att föra förhandlingar om malmförsäljning. Försommaren 1920 gjorde han en resa i Spanien tillsammans med Christian Eriksson. Hösten 1920 lämnade L. Kiruna och tog avsked från sin tjänst som disponent. Han blev K.m.St.K.VO. Senare under hösten företog han en resa till Nösseberg och bodde sedan med årliga besök på Nösseberg - hos sin broder landsfiskalen Sixten Lundbohm i Fritsla tilll sin död där den 4 april 1926. Hans jordfästning ägde rum i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm och gravsättning på kyrkogården i Kiruna den 12 april. Hans stoft flyttades 1929 till en särskild gravplats invid Kiruna kyrka, på vilken restes en sten huggen av Christian Eriksson med L:s bild i relief och följande inskription:, författad av Albert Engström.
ÅT HJALMAR LUNDBOHM MANNEN AV MEDBORGARDYGD MÄNNISKOVÄNNEN SKÖNHETSÄLSKAREN F. 1855 D. 1926 TILL FOSTERLANDETS BÅTNAD BLOTTADE HAN BÄRGETS SKATTER OCH SKAPADE STADEN
På hundraårsdagen av hans födelse avtäcktes en minnestavla över honom på fädernesgården Rubbestad.

Enligt Ellis Island Records besökte han USA fyra gånger. 24 jun 1983, 12 mar 1909, 22 sep 1917 och29 jan 1919.
Död 1926-04-04 i Fritsla Hansagård Slättäng, Fritsla (P) [23] .
Begravd i Kiruna, se Jukkasjärvi (BD) [23] .

Sixten Elis Augustin Lundbohm. Född 1857-02-28 i Rubbestad, Ödeborg (P) [24] .
Landsfiskal
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Renland, Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1902-11-27 från Renland, Rännelanda (P) till Tångelanda, Högsäter (P) [25] .
Flyttade 1905-12-01 från Tångelanda, Högsäter (P) till Fritsla Hansagård Slättäng, Fritsla (P) [26] .
Genomgick 5 klasser vid Vänersborgs högre elementarläroverk. Därefter en termins privatläsning av språk och bokföring. 1873 hos Elis Skogsström på Bergs egendom i Småland för lantbruksstudier. 1875-77 anställning vid Slottsmöllans klädesfabrik i Halmstad såsom kontorist. 1877-78 på Rubbestad coh Rennelanda som lantbrukare. Avlade 5/11 1878 Länsmansexamen i Vänersborg. 1878-82 biträdande kronolänsman hos kronolänsmannen P. Stockman, Sundals härads norra distrikt. Exerci 14 dagar under vardera av åren 1878 och 79. 1882-85 tf länsman i Valbo härads norra distrikt. Den 16 juni 1885 utnämnd till kronolänsman i Valbo härads norra distrikt efter sin far. Bosatt på och brukade länsmansbostället Rennelanda. Gift den 29 sept 1890 med sin kusin Thekla Lundbom. Flyttade 1902 till Tångelanda där han köpte och tillbyggde lägenheten Bergbacken. Sökte och erhöll 5 juli 1905 transport till Marks härads östra distrikt. Flyttade med sin familj hösten 1905 till Fritsla, Marks härad. Köpte lägenheten Slåttäng. 29/8 1916 förordnad till landsfiskal i Södra Älvsborgs län. 1 jan 1918 förordnad till landsfiskal i Kinna distrikt, i vilken tjänst han kvarstod till den 1 juli år 1922 då han avgick från tjänsten med pension. Bl a offentliga och kommunala uppdrag: Inköp till staten av Kopparfjäll på Dal vid dess läggande under Skogsstaden. Länsombud vid överläggningar angående Inlandsbanan. Ordf i styrelsen för Marks Bank från dess bildande till dess försäljning. Kommunalnämnden i Fritsla s:n ordf. från år 1917. Kommunalfullmäktiges i Fritsla s:n ordf. från 1918 till och med 1928, då han avsade sig uppdraget. Under många år och ända till sin död ordf. i Marks härads tingshusstyrelse. Mångårigt ombud för försäkringsaktiebolagen Hansa och Thule. Ordf i Örby och Kinna taxeringsnämnder. Död i Fritsla den 16 juli 1939. Jordfäst i Fritsla kyrka 21/7, varefter han stoft brändes i krematoriet i Göteborg och urnan nedsattes i familjegraven på Högsäters kyrkogård.
Död 1939-07-16 i Fritsla Hansagård Slättäng, Fritsla (P) [7] .
Begravd i Högsäter (P).

Hildegard Johanna Elisabeth Lundbohm. Född 1859-01-29 i Rubbestad, Ödeborg (P) [27] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1894-11-20 från Renland, Rännelanda (P) till Idala, Dalskog (P) [28] .
Flyttade 1906-12-08 från Idala, Dalskog (P) till Ängelsberg, Västervåla (U) [29] .
Flyttade 1910-06-28 från Ängelsberg, Västervåla (U) till Kloten, Ramsberg (T) [30] .
Flyttade 1913-12-12 från Kloten, Ramsberg (T) till Nacka (AB) [31] .
Flyttade 1915-03-05 från Nacka (AB) till South Carolina, USA [32] .
Flyttade omkring 1916-03.. från South Carolina, USA till Worchester [6] .
Flyttade omkring 1920-11.. från Worchester till Paris [6] .
Flyttade 1923-07-03 från Alingsås (P) till Paris [33] .
Flyttade 1924-09-11 från Alingsås landsförs (P) till Partille kbfd (O) [34] .
Flyttade 1925-11-20 från Partille kbfd (O) till Matteus (AB) [35] .
Sin barndom tillbringade hon dels i föräldrahemmet på Rubbestad och dels i Vänersborg, där hon från 9 till 13 års ålder gick i skola, först i fru Psilanders pension och sedan i fröknarna sydows privatskola. Sedan skötte hon under något år poststationen på Rennelanda. Hon hade 1869-1871 plats hos skogsförvaltare Wallmark i Bergvik i Jämtland. År 1882 flyttade hon med sina föräldrar till Rennelanda och var kvar där i åtta år till 1890, men hade dock under denna tid plats ett år hos godsägare Ljungström på Lilledal på Dal. Flyttade 1890 jämte sin moder (som var änka sedan 1885) och sin syster Henny till Lilla Halängen i Dalskog, där de bodde ett par år, och varifrån de flyttade till Dansbo i Dalskog. Hon förlovade sig under denna tid med sin blivande make Pehr Sieurin. Hon hade plats som retuschös hos fotograf Dahllöf i Stockholm under två år, varefter hon på Regineberg den 29 september 1894 ingick äktenskap.Följde med familj sin make till USA 1915 (se denne), därefter till Frankrike. Åter till Sverige 1923. Maken Pehr hade 1929 åter flyttat till Paris. Hildegard och dottern Märta var sedan bosatta i Stockholm fram till 1933, då Märta förflyttades till Jönköping och dit Hildegard kom efter ett par månader. Hildegard hade en tid dessförinnan fått hjärnblödning och fick i detta sammanhang mycket stöd av Märtas blivande make Thorvald Flodén. (Uppgifter ursprungligen till sin huvuddel lämnade av Hildegard själv, men har i början av åren 1987 och 1988 kompletterats av Märta Flodén).
Död 1934-01-12 i Jönköpings Sofia (F) [7] .
Begravd i Gamla kyrkogården, Örgryte (O).

Elis Wilhelm Natael Lundbohm. Född 1862-03-07 i Rubbestad, Ödeborg (P) [36] .
Länsman
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1893-09-25 från Renland, Rännelanda (P) till By (S) [37] .
Flyttade 1894-12-07 från By (S) till Renland, Rännelanda (P) [38] .
Flyttade 1900-11-12 från Bärby, Högsäter (P) till Sölje, Stavnäs (S) [39] .
Flyttade 1904-10-14 från Sölje, Stavnäs (S) till Nygård, Hjo landsförs (R) [40] .
Flyttade 1907-10-26 från Nygård, Hjo landsförs (R) till Ugglum, Partille kbfd (O) [41] .
Flyttade 1908-05-11 från Ugglum, Partille kbfd (O) till Ölslanda Skattegård, Lerum (P) [42] .
Bosatt i Munkedal (enl Svensk Släktkalender).
Biografi ur Lundbohms släktbok: Skola: Först Elementarläroverket i Uddevalla, och sedan några klasser i Vänersborgs högre elementarläroverk. Hos Elis Skogström på Berg i Småland för Lantbruksstudier. Biträde på länsmanskontor bl a hos länsman Odencrantz i Bollebygd i Västergötland och sedemera hos brodern Sixten på Rännelanda (omkring 1895). Därifrån kom han till Säffle i Värmland, där han tjänstgjorde som tf länsman. Arrenderade omkr. 1898 Bärby i Högsäters socken på Dal och gifte sig i Säffle.
Efter att ha bott något eller några år på Bärby, flyttade makarna till Sölje i Värmland, vilken egendom Elis arrenderade av Billeruds AB. Ägde sedan egendomen Nygård nära Hjo och därefter Ölslanda vid Lerum, Älvsborgs län. Elis L. dog i Göteborg 1909 efter genomgången hjärnoperation. (Uppgifterna av Hildegard Sieurin f. Lundbohm och Sixten Lundbohm)
Död 1909 i Ölslanda Skattegård, Lerum (P) [43] .

Henny Mathilda Adeline Lundbohm. Född 1863-12-15 i Rubbestad, Ödeborg (P) [44] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade vidare efter ett år till till Risäter, Nedre Ullerud (S) [6] .
Flyttade 1893-11-24 från Renland, Rännelanda (P) till Göteborgs Masthugg (O) [38] .
Flyttade 1893-04-24 från Renland, Rännelanda (P) till Göteborgs Masthugg (O).
Skola: Elementarläroverket för flickor i Uddevalla. Hade plats som biträde hos kronofogde Lindedahl i Borås. Flyttade år 1890 jämte sin mor och sin system Hildegard till Lilla Halsäng i Dalskog, varifrån de flyttade till Dansbo i Dalskog. Enligt uppgift av dottern Ingrid Hallin i Skara bodde Henny efter Pauls död hos Ingrid och hennes familj.
Död 1952-03-01 i Skara domkyrkoförs (R) [45] .
Begravd i Gamla kyrkogården, Örgryte (O).

August Ferdinand Lundbohm. Direktör
Född 1867-02-13 i Rubbestad, Ödeborg (P) [46] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1895-01-07 från Renland, Rännelanda (P) till Stockholm [37] .
Undervisades i hemmet av informator. Handelsbiträde hos handlanden Gerle på Nösund i Bohuslän och hos handl Andersson i Mellerud på Dal. Han reste till Tyskland, där han vistades några år, bl a i Hamburg, där han hade affärsanställning. I Tyskland träffade han först sin blivande hustru. Kom sedan till Stockholm och etablerade sig som affärsman. Startade en cykelfirma, AB A F Lundbohm & Co, vilken firma dock upphörde efter en tid. Han grundade sedan en automatfabrik, AB Svenska Automatfabriken, och gjorde en betydande insats. Firman gick till en början utmärkt, men genom förändrade konjunkturer kom firman på obestånd. Den ombildades till Nya AB svenska Automatfabriken, men även detta företag upphörde så småningom. Han blev omkr. 1918 direktör för Magnus Liljebladh AB i Stockholm, en engrosfirma i järnmanufaktur. Redan tidigare hade han byggt en villa i Storängen (Saltsjöbaden), vilken han bebodde till sin död. Han var en av stiftarna av och kassör i Dalslands GIlle i Stockholm. Han drabbades omkr 1924 av ett slaganfall, från vilket han aldrig hämtade sig, och dog på Storängen år 1927. Han ligger begravd på Nacka kyrkogård.
Död 1927-02-13 i Storängen, Saltsjöbaden (AB) [7] .
Begravd i Nacka (AB).

Otto Carl Thorvald Lundbohm. Ingenjör
Född 1868-12-18 i Rubbestad, Ödeborg (P) [47] .
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1888-07-31 från Rännelanda (P) till USA [5] .
Barndom i Rubbestad och Rännelanda. Undervisades i hemmet av informator. Vid ett par års ålder råkade han ut för en svår olyckshändelse i det att han själpte över sig en kokande kaffekittel, vilket för hela hans liv vanställde hans ansikte. Kom som ung till Graversfors, där han arbetade vid stenindustrin. Reste 1889 till Amerika där han bl a sysslade med stenhuggeri, vilket yrke han behärskade. Han stannade i Amerika ca 5 år. Sedan till Hangö i Finland, där han ävenledes arbetade i stenindustrin. Sedemera hos brodern Ferdinand i AB Svenska Automatfabriken som verkstadsingenjör. Han råkade ut för en ny olyckshändelse då han fick sin högra armbåge krossad mellan två mötande färjor. Reste omkring 1910 ånyo till USA. Bosatt i Chicago. Arbetade för att införa automater och inrättade sådana. Hade sedan tillfälliga arbeten. Död på Illinois Meonic Hospital i Chicago.
Död 1929-02-27 i Chicago, IL, USA [6] .

Birger Henning Lundbohm. Född 1871-07-29 i Rubbestad, Ödeborg (P) [6] .
Ingenjör
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1889-07-17 från Rännelanda (P) till USA [5] .
Undervisades av informator i hemmet först på Rubbestad, och sedan på Rännelanda. Gick även någon tid på skola i Åmål. Reste vid 18 års ålder till USA (1889) där han sedan varit bosatt. Erecting engineer hos Allis Chalmers Manufacturing Co, West Allis nära Milwaukee. Bosatt i Milwaukee, Wisconsin. Besökte Sverige 1909 och 1936.
Död 1938-03-11 i Milwaukee [6] .

Gustaf Brynolf (Ali) Lundbohm. Född 1873-10-25 i Rubbestad, Ödeborg (P) [48] .
Järnhandlare
Flyttade 1882-10-13 från Rubbestad, Ödeborg (P) till Rännelanda (P) [4] .
Flyttade 1892-05-24 från Renland, Rännelanda (P) till Lübeck [37] .
Flyttade 1893-04-29 från Lübeck till Eskilstuna (D) [49] .
Flyttade 1905-08-26 från Eskilstuna (D) till Gävle Heliga Trefaldighet (X) [50] .
Levde 1912 i Nygatan 15, Gävle Heliga Trefaldighet (X) [51] .
Bosatt i Gävle. Innehavare av Eskilstunaboden. Drabbades av polio och tillbringade långa tider av sina senare levnadsår i Tyskland för rehabilitering. Efter hans död gick Eskilstunaboden ur familjens händer. (ref barnbarn Ali Lundbohm)
Undervisades av informator och gick sedan i skola i Åmål. Ett år i Lübeck i Tyskland som clerc. Fick därefter plats som bokhållare i en trävarufirma i Eskilstuna. Sedan elva år som bokhållare i Eskilstuna Järnmanufaktur AB. 1905 -1917 direktör för Automat AB Gevalia i Gävle, där han alltsedan varit bosatt. 1913 övertog han Eskilstunaboden (järnaffär) i Gävle. Han drabbades 1917 av en hjärnblödning. Besökte i olika repriser Tyskland och Danmark för att vinna bättring. Han var under senare åren av sitt liv oförmögen till arbete.
Dödsruna, oident tidning: " Järnhandlare Gustaf B. Lundbohm i Gävle har avlidit, 55 år gammal. Lundbohm var född i Ödeborg i Dalsland. Efter skolgång och ett års vistelse i Tyskland blev han anställd i Eskilstuna järnmanufakturaktiebolag i Eskilstuna. Därifrån kom han till Gävle såsom direktör i Gefle automataktiebolag. År 1913 övertog han Eskilstunaboden där, vilken han sedan dess har innehaft. Han var en av instiftarna till Odd Fellow-logen Gefleborg. Närmast sörjande är maka, född Lagerstedt, och två söner, av vilka den ene är verksam i firman.
Död 1929-03-18 i Gävle Heliga Trefaldighet (X) [45] .
Begravd i Gävle gamla kyrkogård.


Källor

  1. Lundbohms släktbok, Ödeborg 4 p 191
  2. Färgelanda AI:13 p 96
  3. Lundbohms släktbok, Färgelanda AI:17 p 184
  4. Rännelanda AI:19 p 10
  5. Rännelanda AI:20 p 5
  6. Lundbohms släktbok
  7. Lundbohms släktbok, Sveriges dödbok 1901-2013
  8. Lundbohms släktbok, Färgelanda F:1 p 59
  9. Karlstads stadsförs FI:1 p 125
  10. Sven Lindskog (disbyt 9325)
  11. Lundbohms släktbok, Botilsäter CI:2 p 169
  12. Lundbohms släktbok, Tösse F:1 bild 33
  13. Lundbohms släktbok, Färgelanda C:5 p 225
  14. Lundbohms släktbok, Svanskog CI:2 p 55
  15. Lundbohms släktbok, Färgelanda E:1p 261
  16. Lundbohms släktbok, Krokstad C:4 p 477
  17. Krokstad AI:12 p 23
  18. Krokstad B:2 p 79
  19. Lundbohms släktbok, Rännelanda F:1 bild 48
  20. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:5 p 103
  21. Ödeborg AI:19 p 210
  22. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:5 p 125
  23. Lundbohms släktbok, Jukkasjärvi FI:4 p 4
  24. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:5 p 145
  25. Lundbohms släktbok, Högsäter B:5 p 36
  26. Lundbohms släktbok, Högsäter B:5 p 51
  27. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:5 p 163
  28. Lundbohms släktbok, Dalskog AI:21 p 300
  29. Lundbohms släktbok, Västervåla B:4 p 38
  30. Lundbohms släktbok, Ramsberg B:6 p 114
  31. Lundbohms släktbok, Nacka BI:6 p 91
  32. Lundbohms släktbok, Nacka AIIa:13 p 720
  33. Alingsås stadsförs. AIIa:14 p 1709
  34. Partille AIIa:5 p 219
  35. Matteus BI:44 p 401
  36. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:6 p 13
  37. Lundbohms släktbok, Rännelanda AI:21 p 6
  38. Rännelanda AI:21 p 6
  39. Stavnäs AIIa:1 p 552
  40. Lundbohms släktbok, Stavnäs AIIa:2 p 463
  41. Partille BI:1 p 99
  42. Lerum B:3 p 123
  43. Lundbohms släktbok, Lerum AIIa:2 p 224
  44. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:6 p 27
  45. Sveriges Dödbok 1901-2013
  46. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:6 p 57
  47. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:6 p 73
  48. Lundbohms släktbok, Ödeborg C:6 p 109
  49. Eskilstuna B:14 p 156
  50. Gävle Helga Tref. BII:2 p 242
  51. Gävle kommun addresslängd 1912
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Version 3 2019-08-30 Framställd 2019-08-30 med hjälp av Disgen version 2016.