Ansedel Johan Olof Hjalmar Lundbohm

1855-1926

Född 1855-04-25 i Rubbestad, Ödeborg (P). [1]
Död 1926-04-04 i Fritsla (P).
Begravd i Kiruna.
Disponent.
Geolog.
Johan Olof Hjalmar Lundbohm.
Född 1855-04-25 i Rubbestad, Ödeborg (P). [1]
Död 1926-04-04 i Fritsla (P).
Disponent.
Geolog.

f August Ferdinand Lundbohm.
Född 1818-12-10 i Bodilsröd, Krokstad (O). [1]
Död 1885-08-20 i Rännelanda (P). [2]
Kronolänsman.


ff Olof Georg ( Göran ) Lundbom.
Född 1772-08-10 i Ekholmen, Gunnarsnäs (P). [3]
Död 1844-03-07 i Bodilsröd, Krokstad (O). [2]
Länsman.


fff Gabriel Lundbom.
Född 1750-06-10 i Filipstad (S). [1]
Död genom fall från häst 1812-01-03 i Bokenäs (O). [4]
Frälseinspektor.


ffm Kajsa Ruderberg.
Född 1749-11-24 i Gunnerud, Eskilsäter (S). [5]
Död 1824-11-26 i Sivik, Hede (O). [1]


fm Johanna Maria Henning.
Född 1784-12-06 i Alingsås. [1]
Död 1863 i Rubbestad, Ödeborg (P). [4]


fmf Jakob Erdtman Henning.
Född 1753-09-27 i Pommern. [1]
Död före 1821.
Gästgivare.


fmm Maja Svensdotter.
Född 1761-04-12 i Lilla Stakeryd, Fågelås, Brålanda (P). [1]
Död efter 1821.


m Augusta Hammarin.
Född 1827-12-08 i Hagen, Ödeborg (P). [1]
Död 1912-08-02 i Storängen, Saltsjöbaden (AB). [1]


mf Johan Hammarin.
Född 1786-01-05 i Karlstad. [1]
Död 1850-08-26 i Färgelanda (P).
Prost.


mff Lars Larsson.
Född omkring 1739.
Död 1787-02-08 i Karlstad. [6]
Tornväktare.


mfm Ingrid Eriksdotter.
Född omkring 1849.
Död 1800-09-12 i Karlstad. [6]


mm Lisa Cajsa Svanér.
Född 1786-02-20 i Olserud, Botilsäter (S). [1]
Död 1868-06-09 i Bodane, Tösse med Tydje (P). [1]


mmf Anders Svanér.
Född 1746-10-15 i Gräsmarken, Gräsmark (S). [1]
Död 1810-05-05 i Evensäter, Färgelanda (P). [1]
Comminister.


mmm Gunilla Andersdotter.
Född 1747-03-20 i Tryneviken, Svanskog (S). [1]
Död 1802-03-17 i Evensäter, Färgelanda (P). [1]


Levnadsbeskrivning

Hjalmar Lundbohm anses vara Kiruna grundare. Hans grav ligger vid Kiruna kyrka. Kirunas längsta gata heter Hjalmar Lundbohmsvägen. Stans gymnasium heterHjalmar Lundbohmsskolan.Olof Hjalmar Lundbohm föddes den 25 april 1855 i Dalsland. 1890 besökte han Kiruna för första gången. 1898 blev Hjalmar Lundbohm platschef för LKAB:s gruvanläggning i Kiirunavaara. Hjalmar avled påskdagens morgon 1926. Hjalmar Lundbohms bostad i Kiruna finns kvar.
Skolor: Högre Allm. läroverket i Vänersborg, sedan dåvarande Chalmerska Slöjdskolan i Göteborg som kemist. Ingenjör. Genom A.G. Nathorst inriktades hans intresse på geologin och han anställdes våren 1879 som extra geolog vid Sveriges Geologiska Undersökning. Han blev 1885 biträdande geolog och 1887 geolog. År 1889 sändes HL. av den s.k. apatitkommisionen till Gällivare för att undersöka därvarande apatitförekomster. Han åstadkom en klar och överskådlig redogörelse av traktens geologi. Sommaren 1889 deltog han i en expedition till Kirunavaara fram till berget Loussavaara. Under de kommande åren tog L. verksam del i malmbyggandets organisering och i utredningen om malmtillgångarnas exploatering. Fick 1898 tjänstledighet från sin befattning vid SGU för att bli chef för den då startade gruvindustrin i Kiruna, Loussavaara-Kirunavaara AB och tog sedan 1902 avsked från sin tjänst som geolog. 1891-92 hade han företagit en studieresa tilll Förenta Staterna. Där fick han impulser rörande gruvhantering och lärde mycket beträffande ungdomens fostran och bildning, som han sedan tillämpade i Kiruna.
1915 på sin 60-årsdag gjorde han själv en återblick: "Det fanns inga hus här, vi som kom för att ta prov av malmen bodde i små kåtor uppe på bergsslutningen. 1896 kom jag hit på allvar, 1898 beslöt staten att bygga järnväg, 1900 började man att bygga hus i samhället. 1903 var järnvägen färdig och vi började skicka malm härifrån." Ända till 1900 kallades platsen Luossajärvi, men då fastställdes namnet Kiruna. 1903 övertogs malmfälten av Grängesbergsbolaget. Under åren 1909-22 var L. styrelseledamot i TGO och tillhörde LKAB:s styrelse sedan 1901. Från maj 1903 till utgången av 1920 var han också disponent för Tuollavaara. Samhällsbyggandet och de sociala frågorna intresserade L. mycket. Han hade ett levande intresse för människorna och deras förhållanden. En gruvarbetare och ledande kommunalman i Kiruna säger: "Som arbetsgivarrepresentant var han långt före sin tid och hade en framtidsblick som få".
Han var livligt intresserad av undervisningsfrågor och ägnade skolväsendet den största omsorg. 1900 startades den första skolan i Kiruna och 1905 påbyggdes den med en högre folkskola. Den omarbetades senare och fick tre avdelningar, en teoretisk och två praktiska År 1905 bildades också en teknisk aftonskola.
L. intog en ledande ställning vid handläggningen av lappmarksfrågorna, och lapparne hade i honom en mäktig beskyddare, som de kunde vända sig till i de minsta ärenden. De kallade honom "tisponentti" eller " locköga". Han utgav och bekostade en serie "Lapparne och deras land" vars första del utgjordes av Johan Turis "nuittakus samid birra" under medverkan av Emilie-Demant Hatt. Övriga skrifter i samma serie voro "Med lapparne i Höjfjeldet" av Emilia-Demant Hatt, "Folktro, seder och sägner från Pite Lappmark" av Torsten Kolmodin, "Som gäst hos fjällfolket" av Karl-Erik Forslund, "Västerbottenslapparna" av Sigrid Drake, "Lappish Texts" av Johan Turi och Per Turi, "Kåtornas folk" av Ester Blenda Nordström, "Ved Ilden" av Emilia-Demant Hatt.
Han understödde vetenskaplig och teknisk forskning och hade ett levande konstintresse. Han räknade som sina nära vänner konstnärer huvudsakligen ur Konstnärsförbundets krets. Han gav dem en mängd uppdrag, bl a vid uppförandet av Kiruna kyrka ritad av Gustav Wickman (ett i sitt slag unikt verk) med altartavla av Prins Eugen och skulptural utsmyckning av Christian Eriksson. Hans konstsamling omfattade verk av Per Hasselberg, Christian Eriksson, Herman Norrman, Zorn, Liljefors, Prins Eugen, Carl Wilhelmson, Albert Engström m fl. Vid Linnéjubileet 1907 promoverades L. till hedersdoktor i Uppsala. Under åren 1917 och 1918 vistades han i Förenta Staterna på statligt uppdrag för att förhandla om ett handelsavtal. Han lyckades därvid också utverka att en båtslast med livsmedel sändes till Kiruna, vilket var av stor betydelse för samhällets försörjning i krigets slutskede. År 1919 företog han ännu en resa till USA för att föra förhandlingar om malmförsäljning. Försommaren 1920 gjorde han en resa i Spanien tillsammans med Christian Eriksson. Hösten 1920 lämnade L. Kiruna och tog avsked från sin tjänst som disponent. Han blev K.m.St.K.VO. Senare under hösten företog han en resa till Nösseberg och bodde sedan med årliga besök på Nösseberg - hos sin broder landsfiskalen Sixten Lundbohm i Fritsla tilll sin död där den 4 april 1926. Hans jordfästning ägde rum i Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm och gravsättning på kyrkogården i Kiruna den 12 april. Hans stoft flyttades 1929 till en särskild gravplats invid Kiruna kyrka, på vilken restes en sten huggen av Christian Eriksson med L:s bild i relief och följande inskription:, författad av Albert Engström.
ÅT HJALMAR LUNDBOHM MANNEN AV MEDBORGARDYGD MÄNNISKOVÄNNEN SKÖNHETSÄLSKAREN F. 1855 D. 1926 TILL FOSTERLANDETS BÅTNAD BLOTTADE HAN BÄRGETS SKATTER OCH SKAPADE STADEN
På hundraårsdagen av hans födelse avtäcktes en minnestavla över honom på fädernesgården Rubbestad.

Enligt Ellis Island Records besökte han USA fyra gånger. 24 jun 1983, 12 mar 1909, 22 sep 1917 och29 jan 1919.


Källor

  1. Lundbohms släktbok
  2. Thomas Andersson
  3. Yngve Åstrand: Hjalmar Lundbohm
  4. Svensk Släktkalender 1938,Disbyt 10892
  5. Eskilsäters kyrkbok 1708-1757
  6. Sven Lindskog (disbyt 9325)
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2013-12-23 med hjälp av Disgen version 8.2d.