Ansedel Ragnhed Ragnvaldsdotter

-1002?

Död omkring 1002.
Dotter till hövdingen Rogvolod (Ragnvald), som härskade i Polock vid floden Dvina. Ragnvald hade enligt Nestorskrönikan kommit från andra sidan havet och var troligen en skandinavisk hövding som med sitt följe på klassiskt vikingavis seglat uppför Dvina. Där hade han bemäktigat sig den befästa staden och behärskade det kringliggande området. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Ragnhed (Rogned) ville inte finna sig i att maken Vladimir fraterniserade med andra kvinnor och var också hatisk mot maken, då denne hade dräpt hennes fader och två bröder. Hon beslöt sent omsider att hämnas. När Vladimir en gång lagt sig att sova med huvudet vilande i hennes knä, tog hon en kniv och försökte sticka honom till döds. Men han vaknade i tid och lyckades hålla fast hennes arm. När Ragnhed erkänt att hon försökt ta livet av honom, befallde han henne att klä sig i en kostbar brudutstyrsel och sätta sig på sängen. En stund senare gick han in i kammaren för att döda henne, men fann då att deras halvvuxne son Izjaslav stod vid moderns sida med sitt svärd draget. Hans hirdmän rådde honom att skona Ragnhed och att ge tillbaka faderns furstendöme till henne och sonen, vilket han också gjorde. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)

Ragnhed Ragnvaldsdotter

Död omkring 1002.
     
 
   
 
     
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Död omkring 1002.
Dotter till hövdingen Rogvolod (Ragnvald), som härskade i Polock vid floden Dvina. Ragnvald hade enligt Nestorskrönikan kommit från andra sidan havet och var troligen en skandinavisk hövding som med sitt följe på klassiskt vikingavis seglat uppför Dvina. Där hade han bemäktigat sig den befästa staden och behärskade det kringliggande området. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Ragnhed (Rogned) ville inte finna sig i att maken Vladimir fraterniserade med andra kvinnor och var också hatisk mot maken, då denne hade dräpt hennes fader och två bröder. Hon beslöt sent omsider att hämnas. När Vladimir en gång lagt sig att sova med huvudet vilande i hennes knä, tog hon en kniv och försökte sticka honom till döds. Men han vaknade i tid och lyckades hålla fast hennes arm. När Ragnhed erkänt att hon försökt ta livet av honom, befallde han henne att klä sig i en kostbar brudutstyrsel och sätta sig på sängen. En stund senare gick han in i kammaren för att döda henne, men fann då att deras halvvuxne son Izjaslav stod vid moderns sida med sitt svärd draget. Hans hirdmän rådde honom att skona Ragnhed och att ge tillbaka faderns furstendöme till henne och sonen, vilket han också gjorde. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)


Gifte och barn


Gift.

Vladimir (den helige) . Furste
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död 1015-07-15 i Laggarp, Åsbo (E) [1] .
Efter att ha besegrat sin bror Jaropolk 980 blev han herre även över Kiev, varefter de två furstendömena förenades och blev Rysslands mäktigaste. Döpte sig 987 och införde kristendomen som statsreligion, varför han efter sin död blev förklarad helig. (Källa: Bra Böcker) Den virile kung Vladimir antog 988 kristendomen i dess ortodoxa form, slog sönder alla avgudabilder, upplöste sitt väldiga harem, förmälde sig med den byzantinska prinsessan Anna (syster till 'bulgardödaren', kejsaren Basileios II) och lät massdöpa alla sina undersåtar i Dnjepr. (Källa: Alf Henriksson) Vladimir blir 970 furste i Novgorod. Vladimir flyr 977 från Novgorod till Skandiavien. Vladimir återvänder 980 tillsammans med varjager, intar Kiev, dödar Jaropolk och blir furste i Rus. Olaf Tryggvasson växer upp på 980-talet hos Vladimir. Vladimir gifter sig 988 med kejsarsystern Anna och döps. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)


Jaroslaw (I) den vise . Storfurst
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död 1054-02-20 [1] .
Storfurst i Ryssland. "Bilden ovan" visar furst Jaroslav och hans familj, som hyllar Vladimir 'den helige' och framräcker Sofiakyrkan, som Jaroslav lät bygga år 1036. Bakom fursten står sönerna Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav och Vsevolod. Under dem står från vänster furstinnan Ingegerd av Sverige, döttrarna Elisabeth, Anastasia och Anna samt sannolikt sonen Igor. Avbildning från 1600-talet av en idag till största delen förstörd fris i Sofiakyrkan i Kiev, där kvinnobilderna utgjort den högra delen.Troligen har en Kristusfigur tronat i frisens mitt. Bättre bevarad är furstens marmorsarkofag i samma kyrka, i vilken man vid en undersökning år 1936 fann tre skelett. Det ena tillhörde en man som varit närmare 80 år och vars högra ben var kortare än det vänstra. Både åldern och lytet stämmer väl överens med Jaroslav, som enligt Nestorskrönikan var halt. De andra skeletten tillhörde en kvinna, som varit yngre än mannen, troligen furstinnan Ingegerd samt ett barn. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Jaroslav i Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År 1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år. Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellan Jaroslav och hans bror Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019 äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp av varjaghövdingen Håkon 'den fagra' mot sin bror Mstislav, men besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam härskare i Rus. Han kristnade stora delar av sitt rike och lät utarbeta Rysslands första lagsamling 'Pravda'. (Källor: Mats G. Larsson och Bra Böcker) Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)


Källor

  1. Björn Espell
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Version 3 2019-08-30 Framställd 2019-08-30 med hjälp av Disgen version 2016.