Ansedel Jaroslaw (I) den vise

-1054

Storfurst
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död 1054-02-20 [1] .
Storfurst i Ryssland. "Bilden ovan" visar furst Jaroslav och hans familj, som hyllar Vladimir 'den helige' och framräcker Sofiakyrkan, som Jaroslav lät bygga år 1036. Bakom fursten står sönerna Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav och Vsevolod. Under dem står från vänster furstinnan Ingegerd av Sverige, döttrarna Elisabeth, Anastasia och Anna samt sannolikt sonen Igor. Avbildning från 1600-talet av en idag till största delen förstörd fris i Sofiakyrkan i Kiev, där kvinnobilderna utgjort den högra delen.Troligen har en Kristusfigur tronat i frisens mitt. Bättre bevarad är furstens marmorsarkofag i samma kyrka, i vilken man vid en undersökning år 1936 fann tre skelett. Det ena tillhörde en man som varit närmare 80 år och vars högra ben var kortare än det vänstra. Både åldern och lytet stämmer väl överens med Jaroslav, som enligt Nestorskrönikan var halt. De andra skeletten tillhörde en kvinna, som varit yngre än mannen, troligen furstinnan Ingegerd samt ett barn. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Jaroslav i Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År 1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år. Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellan Jaroslav och hans bror Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019 äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp av varjaghövdingen Håkon 'den fagra' mot sin bror Mstislav, men besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam härskare i Rus. Han kristnade stora delar av sitt rike och lät utarbeta Rysslands första lagsamling 'Pravda'. (Källor: Mats G. Larsson och Bra Böcker) Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)

Jaroslaw (I) den vise
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död 1054-02-20 [1] .
Storfurst

F Vladimir (den helige) .
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död 1015-07-15 i Laggarp, Åsbo (E) [1] .
Furste


FF Svjatoslav I .
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död i Laggarp, Åsbo (E) [1] .


FFF Igor av Kiev .
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död i Laggarp, Åsbo (E) [1] .
Furste


FFM Olga av KIEV .
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död i Laggarp, Åsbo (E) [1] .


FM Malusha NN .

Död i Laggarp, Åsbo (E) [1] .

 
 

M Ragnhed Ragnvaldsdotter.

Död omkring 1002.

   
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Storfurst
Född i Laggarp, Åsbo (E).
Död 1054-02-20 [1] .
Storfurst i Ryssland. "Bilden ovan" visar furst Jaroslav och hans familj, som hyllar Vladimir 'den helige' och framräcker Sofiakyrkan, som Jaroslav lät bygga år 1036. Bakom fursten står sönerna Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav och Vsevolod. Under dem står från vänster furstinnan Ingegerd av Sverige, döttrarna Elisabeth, Anastasia och Anna samt sannolikt sonen Igor. Avbildning från 1600-talet av en idag till största delen förstörd fris i Sofiakyrkan i Kiev, där kvinnobilderna utgjort den högra delen.Troligen har en Kristusfigur tronat i frisens mitt. Bättre bevarad är furstens marmorsarkofag i samma kyrka, i vilken man vid en undersökning år 1936 fann tre skelett. Det ena tillhörde en man som varit närmare 80 år och vars högra ben var kortare än det vänstra. Både åldern och lytet stämmer väl överens med Jaroslav, som enligt Nestorskrönikan var halt. De andra skeletten tillhörde en kvinna, som varit yngre än mannen, troligen furstinnan Ingegerd samt ett barn. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson) Jaroslav i Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År 1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år. Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellan Jaroslav och hans bror Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019 äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp av varjaghövdingen Håkon 'den fagra' mot sin bror Mstislav, men besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam härskare i Rus. Han kristnade stora delar av sitt rike och lät utarbeta Rysslands första lagsamling 'Pravda'. (Källor: Mats G. Larsson och Bra Böcker) Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 till antalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)


Gifte och barn


Gift.

Ingegerd (Irina) Olofsdotter. Född omkring 1000 i Husaby (R).
Död omkring 1050 i Laggarp, Åsbo (E) [1] .
Drottning i Kiev, Ukraina, Ryssland.


Elisif Jaroslawsdotter. Född omkring 1032 i Sjöstorp, Mölnarp, Tofteryd (F) [1] .
Död efter 1070 i Danmark (C).


Källor

  1. Björn Espell
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Version 3 2019-08-30 Framställd 2019-08-30 med hjälp av Disgen version 2016.