Ansedel Olof Skötkonung

-1022?

Död omkring 1022 i Husaby (R).
Olof Skötkonung, född c:a 980, var son till Erik Segersäll och dennes drottning, en prinsessa av Venden. År 988 hyllades han som "arvkonung" och "satt på skötet" som omyndig. Efter faderns död år 995 blev han kung. Året därpå tog han i Uppsala emot de landsflyktiga norka jarlarna Eirik och Svein Håkonarson. Samma år, 996, gifte hans mor om sig med Sven Tveskägg av Danmark. Olof Skötkonung anföll år 1000, tillsammans med Sven Tveskägg och jarl Eirik, Olav Tryggvasons norska flotta i sjöslaget vid Svolder. Efter kung Olavs fall övertog sveakungen hela Östnorge och fyra fylken i Tröndelagen, som Svein Jarl fick styra under honom. Kung Olof tog c:a år 1008 dopet av S:t Sigfrid i Husaby, Västergötland och blev den förste kristna kungen i Sverige. År 1010 grundade han Sigtuna som ny huvudstad i det hedniska Uppsalas ställe. Olav den helige friade år 1018 till Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, men fadern avslog frieriet. Mot kung Olofs vilja bortgiftes år 1020 hans frillodotter Astrid med Olav den helige i Norge, men året därpå försonades kung Olof och Olav den helige vid ett möte i Kungahälla (Kungälv). Kung Olof dog 1022 och begravdes under en stenkista med korsgavlar vid Husaby kyrka.

Olof Skötkonung

Död omkring 1022 i Husaby (R).

F Erik Segersäll.



   
 
   
 

M Sigrid Storråda.




MF Skoglar .



 
 
   
 


Levnadsbeskrivning

Död omkring 1022 i Husaby (R).
Olof Skötkonung, född c:a 980, var son till Erik Segersäll och dennes drottning, en prinsessa av Venden. År 988 hyllades han som "arvkonung" och "satt på skötet" som omyndig. Efter faderns död år 995 blev han kung. Året därpå tog han i Uppsala emot de landsflyktiga norka jarlarna Eirik och Svein Håkonarson. Samma år, 996, gifte hans mor om sig med Sven Tveskägg av Danmark. Olof Skötkonung anföll år 1000, tillsammans med Sven Tveskägg och jarl Eirik, Olav Tryggvasons norska flotta i sjöslaget vid Svolder. Efter kung Olavs fall övertog sveakungen hela Östnorge och fyra fylken i Tröndelagen, som Svein Jarl fick styra under honom. Kung Olof tog c:a år 1008 dopet av S:t Sigfrid i Husaby, Västergötland och blev den förste kristna kungen i Sverige. År 1010 grundade han Sigtuna som ny huvudstad i det hedniska Uppsalas ställe. Olav den helige friade år 1018 till Olof Skötkonungs dotter Ingegerd, men fadern avslog frieriet. Mot kung Olofs vilja bortgiftes år 1020 hans frillodotter Astrid med Olav den helige i Norge, men året därpå försonades kung Olof och Olav den helige vid ett möte i Kungahälla (Kungälv). Kung Olof dog 1022 och begravdes under en stenkista med korsgavlar vid Husaby kyrka.


Gifte och barn


Gift.

Estrid .

Ingegerd (Irina) Olofsdotter. Född omkring 1000 i Husaby (R).
Död omkring 1050 i Laggarp, Åsbo (E) [1] .
Drottning i Kiev, Ukraina, Ryssland.

Anund Jakob . Konung
Född 1007-07-25.
Död 1051 [2] .
Begravd i Husaby (R).
Efterträdde Olof Skötkonung 1022 som sveakonung. Besegrades 1026 vid Helgeå av Knut den Store. Återkommer senare till konungamakten, och efterträds av Emund. Med Emund dör Uppsalaätten ut 1060. Anund Jakob föddes på Jakobsdagen, 25 juli 1007, som son till Olof Skötkonung och drottning Estrid. Året därpå döptes han till Jacobus, då han fötts på Jakobsdagen. Han valdes till sin fars medregent år 1019, och blev vid faderns död år 1022, ensam kung. Anund Jakob slöt i Kongahälla (Kungälv) förbund med sin svåger Olav i Norge 1026. Året därpå härjade han med 420 skepp tillsammans med Olav av Norge i Skåne och utkämpade slaget i Helge å mot Knut den store av Danmark. Under åren 1028-1040 hade han i krigstjänst hos sig den skånske kungasonen Svein Ulvsson (Estridsson), som senare blev dansk kung. År 1030 hjälpte han Olav den helige vid tåget till Stiklastad och det misslyckade försöket att återta Norge. Samma år dog Turgot, den förste biskopen i Skara, samt den engelske martyrpredikanten Wolfred. I slutet av sitt liv blev Anund Jakob kallad "kung Anund Kolbränna" för sin stränghets skull - han brände lagbrytares gårdar till "kalla kol". År 1050 dog han i Sigtuna eller Husaby och begravdes under "eskilstunakista" vid Husaby kyrka. Ändringar o tillägg /sören Lindhe Född: 1007 1015 Olof Dalin Svea rikes historia sid 660-61 Dog: ca:1050 ca:1055 Olof Dalin Svea rikes historia


Utom äktenskap.

Edla .

Emund Gamle . Död 1061 i Sigtuna (AB) [3] .
Emund Gamle, c:a 1000-1061. Kung c:a 1050-1061 Emund föddes efter år 1000 som son till Olof Skötkonung och dennes frilla Edla, en härtagen jarladotter från Venden. Emund blev uppfostrad hos sin mor Edlas släktingar i Mecklenburg eller Pommern på hedniskt vis. Han döptes 1008 tillsammans med sin far och hela hans hus. Växte upp på 1010- och 1020-talen hos sina morföräldrar i Venden och skall där ha avfallit från sin kristna tro. År 1047 blev Emund Gamle troligen medregent till sin halvbror Anund Jakob. Mottog som sådan hos sig den landsflyktige kung Sven Estridsson av Danmark. Emund Gamle blev c:a år 1050 ensam kung. På 1050-talet var han i ständigt bråk med ärkebiskop Adalbert av Bremen, eftersom han försökte lösgöra Sverige från det tyska primatet och höll sig med en egen biskop, Åsmund, vilken uppträdde som självständig svensk ärkebiskop och som har identifierats som den mästerlige runristaren Åsmund Kårason. År 1060 insattes av kyrkofursten i Bremen Adalvard d.y. till svensk biskop i Uppland. Han fördrevs av kung Emund men återkallades igen kort före dennes död. Emund Gamle dog år 1061, förmodligen i Sigtuna. I sin krafts dagar var Emund Gamle en ståtlig och frikostig man men alltid mäkta impopulär hos tyskarna, som kallade honom en mycket dålig människa. Han kallades även Slemme. Emund Gamle var siste kungen av Erik Segersälls ätt. Ref. bl.a. Olof Dalin del 1 sid 664-665 Ändringar o tillägg /Sören Lindhe Emund gamle Gift med: Astrid Nialsdotter, änka efter Ragvald Jarl Ulfsson, se Stenkilsätten. Barn: Anund Eric Utropade sig till Kung efter sin faders död. Dog 1060-61 Levnadsbeskrivning: Blev uppfostrad hos sin mor Edlas släktingar i Meklenburg eller Pommern på hedniskt vis. Kung 1050-61 Ref. Olof Dalin del 1 sid 664-665


Källor

  1. Björn Espell
  2. Uppsala Nya Tidning, 1000-årsnummer dec 1999
  3. Ingmar Andersson
Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Version 3 2019-08-30 Framställd 2019-08-30 med hjälp av Disgen version 2016.